Spinning around...
Idag blev det härlig våffellunch och efter det så åkte vi till leklandet Fantasium på Lidingö för att rasta barnen :)
Lekland är klart underskattat och jag gillar dem skarpt! Barnen tycker att det är super, de kan roa sig i timmar, de kan nästan inte göra sig illa och det är ett relativt billigt nöje. Vi föräldrar kan passa på att sitta ner och ta en kaffe, bläddra i en tidning eller surfa på det trådlösa internetet!
Idag gick det dock lite snett... När vi kom var det fiskdamm för alla barn och efter ett tag igen så fikade vi med drickor, chips och godis (och glömm nu inte den enorma våffellunchen sedan tidigare...).
Min fina T innan han blev en liten virrhöna ;)
Jag och killarna är som bäst ute i leklandet och leker GÄRNET och T och lilla F vill bli snurrade på en platta som sitter på en sstång som snurrar runt.
Vi har gjort detta förut men idag vill T att det ska snurras väldigt mycket mer än vanligt och jag säger att han ska säga stopp när han snurrat klart... Han säger aldrig stopp och jag fortsätter tills jag kommer på mig själv och tvingar honom att stanna.
Självklart kan han inte gå rakt som vanligt men detta är helt sjukt! Han trillar och går in i andra men här skrattar jag faktiskt fortfarande... Helt plötsligt går han till F och börjar kaskadkräkas! Stackars liten och jag får sån ångest för vad jag just låtit hända... Man kan verkligen säga att jag inte skrattade längre...
Efter att ha torkat upp allt, lånat städgrejer och fått honom att dricka lite vatten så undrar han ivrigt om vi inte kan gå tillbaks ut på golvet och fortsätta leka igen! Min lilla hjälte!
Stackars alla runtomkring oss som trodde att vi fått vinterkräksjukan och flydde stället som pesten...
När vi kom hem hoppade all tre killar i badet - ja F med då hela han blev helt nerspydd - medans jag slängde in alla kläder i tvätten.
Helt plöttsligt så mår jag superilla och får så ont i magen att jag skri´ker av smärta... Detta håller på nån timma och sen går det sakta men säkert över. Undra om man kan reagera så fysiskt, så snabbt på något man mår psykiskt dåligt av? Jag hade sån ågren av vad jag hade ställt till med och när jag sa det till T så svarade han: Det var jag som ville fortsätta snurra och du är den snällaste mamman i världen!
Är det inte så man börjar gråta!? Min fina, känsliga, tuffa pojke! ♥
Efter en mysig middag så har vi nu nattat barnen och jag ligger och kollar på en fim medans jag bloggar ;)
Ha en skön kväll!
Pinkmommey♥
Lekland är klart underskattat och jag gillar dem skarpt! Barnen tycker att det är super, de kan roa sig i timmar, de kan nästan inte göra sig illa och det är ett relativt billigt nöje. Vi föräldrar kan passa på att sitta ner och ta en kaffe, bläddra i en tidning eller surfa på det trådlösa internetet!
Idag gick det dock lite snett... När vi kom var det fiskdamm för alla barn och efter ett tag igen så fikade vi med drickor, chips och godis (och glömm nu inte den enorma våffellunchen sedan tidigare...).
Min fina T innan han blev en liten virrhöna ;)
Jag och killarna är som bäst ute i leklandet och leker GÄRNET och T och lilla F vill bli snurrade på en platta som sitter på en sstång som snurrar runt.
Vi har gjort detta förut men idag vill T att det ska snurras väldigt mycket mer än vanligt och jag säger att han ska säga stopp när han snurrat klart... Han säger aldrig stopp och jag fortsätter tills jag kommer på mig själv och tvingar honom att stanna.
Självklart kan han inte gå rakt som vanligt men detta är helt sjukt! Han trillar och går in i andra men här skrattar jag faktiskt fortfarande... Helt plötsligt går han till F och börjar kaskadkräkas! Stackars liten och jag får sån ångest för vad jag just låtit hända... Man kan verkligen säga att jag inte skrattade längre...
Efter att ha torkat upp allt, lånat städgrejer och fått honom att dricka lite vatten så undrar han ivrigt om vi inte kan gå tillbaks ut på golvet och fortsätta leka igen! Min lilla hjälte!
Stackars alla runtomkring oss som trodde att vi fått vinterkräksjukan och flydde stället som pesten...
När vi kom hem hoppade all tre killar i badet - ja F med då hela han blev helt nerspydd - medans jag slängde in alla kläder i tvätten.
Helt plöttsligt så mår jag superilla och får så ont i magen att jag skri´ker av smärta... Detta håller på nån timma och sen går det sakta men säkert över. Undra om man kan reagera så fysiskt, så snabbt på något man mår psykiskt dåligt av? Jag hade sån ågren av vad jag hade ställt till med och när jag sa det till T så svarade han: Det var jag som ville fortsätta snurra och du är den snällaste mamman i världen!
Är det inte så man börjar gråta!? Min fina, känsliga, tuffa pojke! ♥
Efter en mysig middag så har vi nu nattat barnen och jag ligger och kollar på en fim medans jag bloggar ;)
Ha en skön kväll!
Pinkmommey♥
Kommentarer
Trackback
