pinkmommey

Oj vilken jobbig natt dag det blev!! Jag har haft en liten sak i halsen sen ett par månader tillbaka och inte gjort något åt det, en liten utväxt kan man säga. När jag berättat om det för nära och kära så har alla sagt att jag måste gå till doktorn men jag har glömt bort, inte haft tid, inte vågat, de har inte haft telefontid osv...

I natt vaknade jag i alla fall och kunde inte somna om och gick upp och googlade på det och fick fram en sida om cancer... Tyckte att allt jag läste stämde in på mig och fick värsta dödsångesten... Väckte min kille i hopp om att få lite tröst och hjälp men han ville bara att jag skulle lugna ner mig och somna om! SOMNA OM, skämtar han!!! Där satt jag och darrade som ett asplöv, grät och hade ont i magen och han ville att jag skulle sova... Allt kom upp och jag tänkte på mina små barn som skulle vara utan mamma och att de skulle glömma mig och att f skulle skaffa ny fru som inte skulle bry sig om mina killar, hur jag skulle skriva brev och ta kort på mig själv så att de inte skulle glömma mig... Tänk vad det skenar i väg på natten...

Nej jag var uppe tills resten av familjen vaknade och sedan var jag i ett vakum till dess att jag hade fått en läkartid och väl var på mottagningen.
Läkaren sa nästan direkt att hon inte trodde att det var cancer men att det inte var nått hon såg varje dag så hon ville ha en second opinion och skicka mig vidare till ett annat ställe - det kunde vara en cysta... Nu väntar jag alltså på min remiss och hoppas på det bästa men jag vet i alla fall att jag vill att den ska bort - operation?

Känner mig lite lugnare men kommer inte att må helt bra förens detta är avklarat helt!

Ha en fortsatt bra dag i solen!
Pinkmommey